Anslut dig till vårt nyhetsbrev

Det är helt gratis, bara fyll i din epostadress och tryck skicka.
  • Därför äter vi inte en glutenfri kost

    Många hittar till oss via Google eller Facebook genom vår serie om gluten i 3 delar. Den har genom åren fått otroligt många visningar och många associerar Hälsa som livsstil med just ordet gluten. Om du vill läsa våra artiklar kring gluten hittar du alla här. 

    De som har följt oss länge vet att vår kost i grunden utesluter gluten och så har det varit i över 5 års tid. Vi har många naturligt glutenfria recept och vi har skrivit flera artiklar där vi bland annat pratar om sambandet mellan gluten och hypotyreos, om glutenkänslighet bara är ett påhitt och skillnaden på spannmål nu och förr.

    Så varför har denna artikel då rubriken ”Därför äter vi inte en glutenfri kost”? Jo, det ska jag berätta för er.

    Vad innebär en glutenfri kost?

    En glutenfri kost innebär generellt sett att du byter ut gluteninnehållande mat mot ett glutenfritt alternativ. Alltså istället för att köpa vanlig formfranska köper du glutenfri formfranska, istället för vanlig pasta köper du glutenfri pasta osv.

    När ämnet glutenfri kost studeras och diskuteras så är det enligt ovanstående standard det studeras. Personer som inte har Celiaki får äta en glutenfri kost bestående av glutenfria ersättningsprodukter. Baserat på detta kan man i studien dra olika slutsatser om hur en glutenfri kost påverkar hälsan för personer som inte har Celiaki. Ett exempel är en ny studie som SVT idag skrivit en artikel om. 

    Rubriken i artikeln följer ”Ny forskning: Glutenfri kost gör inte hjärtat friskare”.

    I artikeln kan man läsa att för den som vill skydda sig mot hjärt- och kärlsjukdomar så är en glutenfri kost inte rätt väg att gå enligt artiklar. Sambandet mellan en glutenfri kost och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar sägs då vara att glutenfria produkter traditionellt har mer tillsatt socker och fett för att kompensera för gluten. Glutenfria produkter innehåller också mindre fibrer vilket krävs för att hjärtat ska må bra.

    Ja, inget överraskande eller konstigt i den slutsatsen tycker vi. Men nu är det inte studien i sig som är det intressanta i sammanhanget, utan snarare inställningen till en glutenfri kost.

    Varför är det kontroversiellt att inte äta gluten?

    Att undvika gluten har varit en ökande trend under några års tid och utbudet av glutenfria produkter i butiken har avsevärt ökat och med det även försäljningen av sådana produkter.

    Ofta benämns en glutenfri kost som onödig, dyr, besvärlig och bör undvikas av alla som inte har Celiaki. Glutenfria produkter är ju generellt sett dyrare än ”vanliga” produkter.

    Det frustas, stånkas och stönas ofta över personer som väljer bort gluten. Det finns många artiklar med liknande rubriker som artikel ovan. Alltså att studier visar att glutenfri kost inte är bättre än ”vanlig” kost.

    Frågan vi ställer oss är vad en ”vanlig” kost faktiskt innebär och hur hälsosam den faktiskt är i grunden. Vi utgår från en numera ”normal” västerländsk kost bestående av merparten hel- och halvfabrikat med högt innehåll av raffinerat socker, mjöl (+ extra tillsatt gluten), salt och fett.

    Är det någon som blir förvånad över att vi inte mår bättre av att byta ut ett helfabrikat innehållande gluten mot ett helfabrikat utan gluten där basen i båda är stärkelse, raffinerat socker, salt och fett?

    Nej, inte direkt.

    Behöver kroppen gluten?

    Detta är en fråga som hade varit mer intressant att studera. Är gluten i sig nödvändigt för oss?

    Ofta skrivs det om att bröd är en viktig källa till fibrer eller som i artikeln ovan att glutenfri kost kan innebära att man får i sig mer socker och fett. Alltså är det inte själva gluten i sig som studeras, utan snarare det som tillkommer i gluteninnehållande eller glutenfria produkter.

    Går det att äta en glutenfri kost utan glutenfria produkter?

    Självklart!

    Och nu kommer vi till själva poängen med detta inlägg. Vi äter inte en glutenfri kost i den generella meningen att vi byter ut gluteninnehållande produkter mot glutenfria produkter. Det är i vår mening onödigt, ohälsosamt och slöseri med pengar.

    Att byta en produkt utan näring (innehållande vetemjöl, vetegluten, socker m.m.) mot en annan utan näring (innehållande potatisstärkelse, majsstärkelse, risstärkelse, socker m.m.) är ju helt meningslöst. Det räcker att läsa på innehållsförteckningen på merparten av de produkter som finns i den glutenfria hyllan. Det är inte särskilt upphetsande läsning.

    Vi köper helt enkelt inte helfabrikat i form av bröd, pasta, kex, knäckebröd, kakor osv., där innehållsförteckningen är lång och i merparten obegriplig. Den grundinställningen har vi till all mat oavsett om det skulle innehålla gluten eller vara märkt som ”glutenfritt”.

    Baka ditt eget bröd, oavsett om du väljer att äta glutenfritt eller inte. När vi äter bröd äter vi antingen glutenfritt bröd som vi bakat själva (ofta på bovete, havre eller kokosmjöl), hembakt surdegsbröd på Enkorn eller Emmer eller så köper vi bra surdegsbröd från bagerier som använder få ingredienser och där bröden fått jäsa länge.

    Och vet du vad? Det går till och med att handla mat i affären utan att ägna en enda sekund i varken brödavdelningen eller den glutenfria hyllan. Prova gärna. Du kanske kommer på dig själv med att stå extra länge i grönsaksavdelningen och kanske kan du där lyckas hitta annat än bröd som innehåller fibrer.

    Hatar vi gluten?

    Svar nej, vi hatar inte gluten. Vi tror inte att gluten är orsaken till all ondska i världen och att alla kommer att dö till följd av gluten.

    Vi tror på att alla människor skulle må bättre av att se över sina vanor och ifrågasätta varför man äter det man äter, oavsett om det är ett liv med eller utan gluten. En balanserad och hälsosam kost är inte avhängande av om den är glutenfri. Det är absolut ett missförstånd som vi måste reda ut.

    Slutsatsen av detta inlägg är att det enligt vår mening inte per automatik är mer hälsosamt att äta glutenfria produkter jämfört med gluteninnehållande produkter. Basera inte din kost på helfabrikat och halvfabrikat där du inte förstår innehållet eller där innehållet främst består av mjöl/stärkelse, socker och tillsatser.

    PS, innan någon blir till sig i trasorna så menar vi inte att personer med celiaki kan välja att äta gluten eller inte. Det utgår jag utifrån att alla begriper. Däremot bör personer med celiaki också se över intaget av glutenfria produkter och vara noga med att läsa innehållsförteckningar.


    PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook Instagram eller Twitter och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

    Denna artikel kan innehålla adlinks/affiliatelänkar.



    Därför kan potatisväxter vara ett problem vid autoimmun sjukdom

    Potatisväxter, även kallat nattskatteväxter (eng: nightshades), är en stor botanisk familj som innehåller specifika ämnen som kan vara problematiska för personer som lider av kronisk inflammation och autoimmuna sjukdomar. Potatisväxter används ofta i matlagning och speciellt i kryddor. Du behöver därför vara extra observant när du köper kryddblandningar, färdigkryddat kött eller äter mat som du inte lagat själv.

    Att utesluta potatisväxter är en viktig del av det autoimmuna protokollet, AIP, och detta i sig själv kan göra stor skillnad för din återhämtning.

     

    Vad är potatisväxter?

    Potatisväxter, vars latinska namn är Solanaceae, är en stor botanisk familj där över 2000 olika arter ingår. Potatisväxter brukar även kallas för nattskatteväxter eller engelskans nightshades. Den största variationen av potatisväxter finns i Syd- och Centralamerika men finns representerat över större delen av jordklotet. Majoriteten av arterna i familjen potatisväxter är giftiga och därför oätliga så som allruna, bolmört och spikklubba.

    Listan över ätliga arter av potatisväxter är relativt kort men de råvaror som inkluderas används ofta i matlagning både som tillbehör och kryddor. Du hittar även tobak som en del av familjen potatisväxter.

    Nedan hittar du de vanligaste ätliga potatisväxterna.

    • Aschwaganda
    • Aubergine
    • Cayenne
    • Chili
    • Gojibär
    • Habanero
    • Jalapenos
    • Paprika
    • Physalis
    • Potatis
    • Tomater

    Problemet med potatisväxter

    Trots att det finns potatisväxter som inte är direkt giftiga för människor kan de ändå medföra problem för personer som är speciellt känsliga. De flesta personer har dock inga problem med att konsumera potatisväxter men de som lider av inflammatoriska eller autoimmuna sjukdomar kan behöva vara extra försiktiga.

    Det finns anekdotiska bevis från personer som lider av autoimmuna sjukdomar som har blivit hjälpa genom att utesluta potatisväxter. [1]

    Det som bland annat kan göra potatisväxter problematiskt är innehållet av alkaloider. En alkaloid är en organisk-kemiska förening som främst förekommer i växter. Alkaloider påverkar människokroppen på flera olika sätt och kan verka både uppiggande, bedövande och vara rent av giftiga. [2]

    Saponiner

    En saponin är en alkaloid som är sammansatt med en sockerart vilket bildar en glykoalkaloid. Glykoalkaloider finns i blad, stam och frukt vilket fungerar som potatisväxtens naturliga försvar mot skadedjur.

    I potatisväxter finns olika typer av saponiner så som

    • Solanin
    • Nikotin
    • Tomatin
    • Chaconin

    Solanin finns primärt i potatis och aubergine, chaconin finns också i potatis, tomatin i tomater och nikotin i tobaksplantan.

    Saponiner produceras i ökade mängder när plantan är under någon form av stress, till exempel om den skadats eller utsatts för hårt väder under växtsäsongen. Saponiner finns primärt i den gröna delen av växten, potatis som har utsatts för ljus och blivit grön har högre halter av solanin och bör därför inte ätas.

    Eftersom saponiner primärt sitter i och precis under skalet kan halterna sänkas genom att ta bort skalet och en bit av ytan under.

    Solanin och andra glykoalkaloider kan irritera mag- och tarmkanalen och påverka produktionen av acetylkolinesteras negativt. För höga halter kan vara direkt livsfarliga  och orsakar magsmärtor, diarré, ge symtom som påverkar nervsystemet och kan i värsta fall leda till döden. Solaninförgiftning är dock väldigt ovanligt. [3, 4]

    Saponiner kan orsaka läckande tarm

    Saponiner kännetecknas av sin förmåga att skapa skum i vatten och har därför tidigare använts i både tvål och schampoo [5]. De har också förmågan att, på grund av sin kemiska amfifilia struktur, kunna lösa upp och blanda fett (olja) och vatten i likhet med hur ett emulgeringsmedel fungerar.

    Denna upplösande effekt gör att saponiner kan koppla sig fast på det kolesterol som finns i ytan av cellmembranen som klär insidan av tunntarmen. När saponinerna fäster på cellen stimulerar de en reaktion som skapar porer i cellytan vilket ger ökad genomsläpplighet (läckande tarm) som gör det möjligt för ämnen för att ta sig igenom cellen och ut i blodomloppet.

    Ökad genomsläpplighet i tarmen av osmälta matpartiklar och antigener stimulerar immunförsvaret och tros vara en av orsakerna till varför problem med autoimmuna sjukdomar uppstår. Läckande tarm har påvisats bland annat hos personer som lider av MS, Chrons och Artrit. [6, 7]

    Capsaicin

    Capsaicin är ett fettlösligt ämne som finns i chilipeppar, det är capsaicin som är ansvarigt för den starka smaken hos chilifrukterna. Förutom att kunna irritera slemhinnorna, hud och ögon har forskning visat att capsaicin, precis som saponiner, kan bidra till att öka genomsläppligheten i tarmen och orsaka läckande tarm. [8]

    Lektiner

    Lektiner är ett protein som återfinns hos nästan alla organismer och fungerar som en försvarsmekanism hos växter, de bryts inte ner av kroppen och ska därför transporteras ut. Det har dock visat sig att lektin som finns i tomat snabbt kan ta sig ut i blodet vilket det inte borde. Detta pekar på att tomat specifikt kan vara en orsak bakom läckande tarm. [9]

    Det finns många olika typer av lektiner, de lektiner som finns i spannmål och baljväxter kan vara speciellt problematiska. Det finns däremot större osäkerhet när det gäller de lektiner som finns i potatisväxter och hur pass mycket de påverkar. Lektiner i potatisväxter är därför inte den primära anledningen varför de utesluts ur det autoimmuna protokollet, AIP, utan det beror främst på innehållet av saponiner.

    Läkande mat: Ett 30 dagars antiinflammatoriskt kostprotokoll

    Är ett kostprogram som ger dig en kickstart in i det autoimmuna protokollet för att främja läkning och försöka dämpa effekterna av kronisk inflammation och autoimmuna sjukdomar.

    I Läkande mat har vi försiktigt kombinerat riktlinjer från både GAPS och AIP för att snabbt försöka lugna ett irriterat immunförsvar och sedan fokusera på återhämtning.

    Passar för dig som

    • Lider av en autoimmun sjukdom
    • Har problem med IBS
    • Problem med inflammatoriska åkommor
    • Vill prova att läka med en kost- och livsstilsförändring
    • Är beredd att lägga ner tid och energi för sin egen hälsa

    Det här är inget för dig som

    • Vill ha en Quick-Fix
    • Är fullt frisk utan några krämpor
    • Inte äter kött

    En kostomställning är alltid svår och utmanande. Med Läkande mat: Ett 30 dagars antiinflammatoriskt protokoll får du färdiga veckomenyer och inköpslistor så du slipper undra vad du ska äta och hur du ska tillaga det. Du får även tillgång till support från oss, både via en privat facebookgrupp och via mail. Via supporten kan vi hjälpa dig att vid behov individanpassa protokollet ytterligare.

    Utöver detta får du även tillgång till resurser som kan hjälpa dig att leva en hälsosam antiinflammatorisk livsstil. Det är inte bara kosten som är viktig för din återhämtning!

    Kostprogrammet Läkande mat fokuserar på näringsrik och antiinflammatorisk mat och är helt kompatibelt med AIP. Vanliga allergener, råvaror som har tendens att bidra till läckande tarm, inflammatoriska livsmedel och all typ av processad föda utesluts.

    Läs mer och anmäl dig genom att klicka på knappen nedan.


    PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook Instagram eller Twitter och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

    Denna artikel kan innehålla adlinks/affiliatelänkar.



    Kostrelaterat

    Därför ska du äta en antiinflammatorisk kost vid autoimmun sjukdom

    Inflammation är kroppens eget sätt att skydda sig genom att göra sig av med patogener, skadade celler och andra irritanter för att påbörja läkningsprocessen. När någonting skadligt eller irriterande påverkar en specifik del av kroppen är den biologiska processen att försöka ta bort det.

    Tecken på inflammation, speciellt akut inflammation är kroppens sätt att visa att den försöker läka sig själv. Men om kroppen är i ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd kan det leda till, eller vara ett resultat av, ett antal olika sjukdomstillstånd.

    Genom att äta en antiinflammatorisk kost kan du hjälpa kroppen att hantera kronisk inflammation och lugna immunförsvaret för att underlätta läkning.

    Inflammation – det är inte bara dåligt

    Inflammation är en naturlig och livsviktig process som ständigt pågår för att skydda och reparera kroppen.

    Korta perioder av inflammation hjälper bland annat till att träna immunförsvaret för att i framtiden lättare kunna hantera skadliga inkräktare.

    På utsidan och insidan av kroppen lever bakterier som agerar som första försvarslinjen mot antigener, ämnen som kroppen inte känner igen, så som skadliga bakterier, parasiter och virus.

    Om det lokala försvaret inte klarar av att hantera en attack släpper cellerna i den drabbade delen ut specifika ämnen för att kalla på hjälp. Immunförsvaret aktiveras och kommer till undsättning.

    Det specifika området kan börja rodna, bli varmt, göra ont, få nedsatt funktion och svullna på grund av ökad blodtillförsel och ansamling av vätska.

    I blodet finns vita blodkroppar vars uppgift är att ta hand om inkräktarna. Vita blodkroppar delas in i tre olika typer, Monocyter, Lymfocyter och Granulocyter som du kan läsa mer om i inforutan nedan.

    Akut inflammation är livsviktigt för att försvara kroppen från antigener och reparera skada som precis uppstått. En nyligen stukad fot, ett skär- eller rivsår, brännskada med mera skapar en akut inflammation vilket är kroppens eget sätt att starta läkningsprocessen.

    Kronisk inflammation, kan bli resultatet av en akut inflammation som inte läker ut av sig själv. Långvarig och mer diskret svullnad, rodnad och smärta kan tyda på kronisk aktivering av inflammatoriska processer som kan bli ett allt större problem med tiden och leda till uppkomst av diverse sjukdomar.

     
    Immunförsvarets beståndsdelar

    Monocyter
    Monocyter är en del av det ospecifika och snabbreagerande immunförsvaret. Monocyter utvecklas till storätande celler vid namn makrofager som kapslar in bakterier och skadad vävnad för att transportera det ut ur kroppen. Nedan kan du se hur en makrofag jagar och äter upp bakterier

    Lymfocyter
    Lymfocyter är en del av det adaptiva, inlärda, immunförsvaret och delas in i B-, T- och NK-celler.

    B-celler producerar specifika antikroppar som fäster på en antigen för att markera den för förstörelse av monocyterna.

    Eftersom monocyter inte känner igen partiklar under en viss storlek kan antigener behöva klumpas samman och bilda immunkomplex som monocyten sedan kan attackera [1].

    För att snabbt vara beredd ifall samma inkräktare återvänder kommer vissa B-celler fortsätta vara kvar i blodet även efter att den primära infektionen är över för att snabbt kunna reagera. Denna minnesfunktion över tidigare inkräktare är en mekanism bakom kroppens möjlighet att bli immun.

    T-celler har som uppgift att reglera immunförsvaret genom utsöndrande av cytokiner men även att döda virusinfekterade och förändrade celler.

    NK-celler, även kallat Natural Killer Cells, skyddar kroppen från skadade och virusinfekterade celler. Genom att initiera programmerad celldöd, aptos, oskadliggörs den infekterade eller skadade cellen genom att ta självmord. NK-cellerna är en viktig del av kroppens naturliga försvar mot cancer [2].

    Granulocyter
    Delas också in i flera olika typer och precis som Monocyter är dessa ”storätare”. Vid infektion frisätter granulocyter flera olika inflammatoriska ämnen däribland histamin [3], en signalsubstans som kan ge allergiliknande symtom hos känsliga personer [4].

    Kronisk inflammation och autoimmun sjukdom

    Akut inflammation uppstår snabbt efter skada eller infektion men redan efter några dagar ska symtomen börjat lätta även om det i vissa fall kan dröja kvar i några veckor. Med kronisk inflammation kan symtomen dröja kvar i flera månader eller år om orsaken till inflammationen inte behandlas. En orsak till varför kronisk inflammation kan uppstå är som effekt av en autoimmun sjukdom.

     
    Vad är en autoimmun sjukdom?

    En autoimmun sjukdom innebär att immunförsvaret blir förvirrat och misstar kroppens egen vävnad för ett hot. Immunförsvaret börjar då utsöndra antikroppar mot specifika delar av kroppen till exempel sköldkörteln vid Hashimotos sjukdom eller tarmluddet vid Celiaki.

    Exempel på autoimmuna sjukdomar

    • Alzheimer’s
    • Alopeci
    • Crohns sjukdom
    • Celiaki
    • Fibromyalgi
    • Graves sjukdom
    • Hashimotos tyreoidit
    • Lupus
    • Multipel skleros (MS)
    • Psoriasis
    • Reumatoid artrit
    • Ulcerös kolit

    Fler exempel kan du hitta här.

    Det är svårt att avgöra vad som är hönan och vad som är ägget i förhållandet mellan kronisk inflammation och autoimmun sjukdom. Därför går det inte att säkert säga att kronisk inflammation är orsaken bakom uppkomsten av autoimmuna sjukdomar i alla fall.

    Säkert är dock att inflammation är närvarande vid autoimmuna sjukdomar, antingen som ett resultat eller som underliggande orsak då inflammation är ett av tecknen för att påvisa att immunförsvaret aktivt bryter ner den egna vävnaden [5].

    Behandling vid autoimmun sjukdom skiljer sig åt men ett gemensamt mål är att minska inflammationen genom att lugna immunförsvaret. I vissa fall skrivs mediciner som nedreglerar immunförsvaret ut. Dessa mediciner kan dock medföra problem då de öppnar dörren för opportunistiska organismer att invadera kroppen vilket i sin tur kan orsaka ännu mer inflammation genom utsöndrande Lipopolysackarider. [7, 8]

    En alternativ behandling kan vara med hjälp av antiinflammatorisk kost där det finns flera anekdoter från personer som blivit hjälpta med att motverka effekterna av autoimmuna sjukdomar.

    Födoämnesintolerans och läckande tarm

    Kosten kan ha stor inverkan när det gäller att dämpa den inflammatoriska process som initieras av autoimmun sjukdom eller andra antigener som stimulerar immunförsvaret.

    Läckande tarm är ett tillstånd som påvisats i en rad olika autoimmuna tillstånd och tros antingen kunna vara en föreliggande orsak eller ett resultat av den inflammation som uppstår. Ökad intestinal permeabilitet kan hittas bland annat hos personer som lider av MS, Crohns och Artrit. [9, 10]

     
    Vad är läckande tarm?

    Läckande tarm, vars medicinska namn är intestinal permeabilitet, är ett tillstånd där tarmen kan börja släppa igenom små osmälta matpartiklar och bakterier in i blodet och sätta igång den inflammatoriska processen.

    Tunntarmen är täckt av en massa celler med små hår på, som kallas villi, vars uppgift är att fånga in näringsämnen och låta de passera in i blodet för vidare transport. Mellan cellerna finns en liten passage som endast är till för specifika partiklar med tillstånd att passera. Vid läckande tarm fungerar inte gränskontrollen och oönskade partiklar kan få tillstånd att passera vilket får immunförsvaret att reagera.

     

    Läckande tarm tros vara en orsak bakom vissa autoimmuna sjukdomar genom uppkomsten av födoämnesintoleranser som i sin tur kan leda till att immunförsvaret misstar en antigen för kroppens egen vävnad.

    Födoämnesintoleranser kan uppstå genom att små osmälta partiklar från en råvara kan ta sig in i blodet utan att vara fullt nedbrutna. Då kroppen inte kan använda sig av partiklar som ännu inte är fullt nedbrutna blir de istället mål för immunförsvaret som börjar producera antikroppar och inflammation uppstår.

    På grund av immunförsvarets minnesfunktion kan en känslighet mot en specifik råvara bli resultatet eftersom b-cellerna är redo ifall samma antigen tar sig in i kroppen igen.

    En födoämnesintolerans kan vara fallet vid hypotyreos och Hashimotos sjukdom där känslighet mot gluten tros vara en bakomliggande orsak. [11]

    Teorin är att delar av glutenproteinet, som olovligen tagit sig in i blodomloppet på grund av läckande tarm, liknar de byggstenar som uppgör sköldkörteln. Immunförsvaret blir förvirrat och misstar sköldkörteln för en främmande partikel och börjar attackera den.

    Reparera tarmen och minska inflammationen!

    För att ge kroppen en chans att återhämta sig är det viktigt att förhindra vidare stimulans av immunförsvaret.

    Genom att läka tarmen så att ofullständigt nedbrutna matpartiklar inte kan passera kan göra att inflammationen dämpas och antikropparna i blodet minskar med tiden. Detta gäller dock förutsatt att läckande tarm är en av de primära orsakerna bakom inflammationen och inte bara ett resultat av kronisk inflammation eller autoimmunitet. [12]

    Tarmflorans roll vid inflammation och autoimmunitet

    I tarmen finns det cirka 10 gånger fler goda bakterier än celler i kroppen. Beroende på en rad olika faktorer så som kosthållning, stress, alkoholvanor, medicinering med mera kan tarmfloran påverkas och vissa bakteriestammar kan bli mer dominanta än andra.

    I en obalanserad tarmflora kan skadliga opportunistiska organismer,”dåliga bakterier”, få fäste och skapa ett kroniskt inflammatorisk tillstånd genom att utsöndra giftiga substanser så som Lipopolysakarider.

    Opportunistiska organismer består av Lipopolysakarider (LPS) som fungerar som ett skydd för bakterierna. Det yttre skyddet av Lipopolysakarider kallas för endotoxin som när bakterien dör läcker ut i blodet och kan skapa stor oreda.

    När LPS når blodet aktiveras immunförsvaret som försöker ta hand om det skadliga endotoxinet och den inflammatoriska processen är igång och kan påverka flera olika delar av kroppen.

    Personer som lider av depression eller inflammatoriska tarm-, muskel- eller ledsjukdomar kan ha problem med förhöjda nivåer av Lipopolysakarider i blodet [1314, 15]. I vissa fall kan LPS leda till septisk chock och plötslig död vid höga doser [16].

    Lipopolysakarider kan öka förekomsten av intestinal permeabilitet men kan även med hjälp av fett transporteras rakt in i blodet utan förekomsten av läckande tarm. För vissa personer kan därmed en diet bestående av stora mängder fett vara mindre bra medan det för andra människor är mer fördelaktigt.

    För att ta itu med ett stimulerat immunförsvar och inflammation som beror på förekomsten av Lipopolysakarider behöver tarmfloran balanseras och de opportunistiska bakterierna konkurreras ut.

    Med hjälp av en antiinflammatorisk kost kan tarmfloran förbättras men det är många fler livsstilsfaktorer som spelar in. Stress och sömn är två faktorer som är väldigt viktiga att balansera när det gäller att återställa en god tarmflora [17].

    Ät en antiinflammatorisk kost

    Det finns flera olika kostprotokoll som är framtagna specifikt för att försöka dämpa inflammation och lindra effekterna av autoimmuna sjukdomar. Två exempel är det autoimmuna protokollet” som är en vidareutveckling av dieten paleo och GAPS-dieten som är en vidarutveckling av The Specific Carbohydrate Diet (SCD) men det finns många fler.

    Gemensamt för de två ovannämnda dieterna är att de fokuserar på att motverka läckande tarm genom att läka tarmslemhinnan och balansera tarmfloran för att stärka kroppens försvar.

    På en föreläsning jag och Rebecca gick på i Lund med Dr. Tom O’Bryan sa han följande

    All mat du väljer att äta är antingen inflammatoriskt eller antiinflammatoriskt utom möjligen rent vatten som kan anses vara neutralt. Tänk därför extra noga på vad du stoppar i dig.

    En generell antiinflammatorisk kost brukar gå ut på att minimera mängden processad föda, undvika alkohol och socker samt att öka mängden grönsaker och frukter av olika former och färger [18]. Men beroende på vilka källor du läser kan de mer detaljerade råden skilja sig markant då vissa menar att rött kött bör undvikas medan andra menar att kött är en viktigt del av den läkande processen [19].

    profile
    Johans kommentarer

    Att undvika processad mat anser jag är grunden till hälsa rent generellt, speciellt efter att ha läst boken Nutrition and Physical Degeneration, och anser det därför vara en självklarhet om målet är att dämpa inflammation och lindra effekterna av en autoimmun sjukdom.

    En generell antiinflammatorisk kost anser jag missa viktiga steg när det gäller att läka grundorsaken till inflammation och den autoimmuna processen i en initial fas. Där läggs inte något extra fokus på att motverka läckande tarm och balansera tarmfloran i en generell antiinflammatorisk kost, därför kan det vara bra att istället titta närmare på mer specifika protokoll så som GAPS och AIP.

    Jag vill vara tydlig med att en antiinflammatorisk kost eller autoimmuna protokoll inte är någon garanti att läka från en autoimmun sjukdom. Autoimmuna sjukdomar anses vara obotliga men för det ska du inte ge upp hoppet. Det finns flera anekdoter från personer som har blivit hjälpta med olika autoimmuna kostprotokoll.

    En metod som jag tycker verkar intressant är ”Four Rs”-metoden som står för Remove, Replace, Repair och Reinocolate som också är en del av autoimmuna protokollen AIP och GAPS. Jag har själv använt mig av denna metod för att återhämta mig min psoriasis och har då också utgått från en blandning av det autoimmuna protokollet och GAPS för att anpassa min kost utifrån mina personliga behov.

    Jag berättar mer om vad Four Rs-metoden innebär nedan.

    Four Rs-metoden

    • RemovePlocka bort processad mat och andra livsmedel som tros kunna orsaka inflammation hos just dig. Inom kostprotokoll så som AIP plockas specifika livsmedel bort bland annat för att de innehåller lektiner och andra antinutrienter som kan irritera tarmslemhinnan och orsaka läckande tarm. Men även vissa livsmedel som är vanliga födoämnesintoleranser så som nötter och ägg.
    • ReplaceSe till att äta näringsrik och giftfri mat. Använd diverse tillskott för att optimera matsmältningsprocessen vid behov t.ex. tillskott för att förbättra produktionen av magsyra. En parasit-detox kan även vara fördelaktigt i detta steg. Personligen använde jag dessa två produkter, Holistic UltraBalans och Holistic UltraDetox (bör tas i kombination med varandra).
    • Repair  Tillför näringsämnen som hjälper till att dämpa inflammation och motverka läckande tarm. Redan genom att plocka bort födoämnen som stimulerar immunförsvaret kan återhämtningsprocessen påbörjas. Dock kan regelbunden konsumtion av läkande föda så som benbuljong som är rikt på gelatin hjälpa till att reparera en läckande tarm. Tillskott av Omega-3kurkumin från gurkmeja eller genom att konsumera guldmjölk kan hjälpa till att dämpa inflammation i kroppen.
    • Reinocolate – Återför och stimulera tillväxten av goda bakterier för att balansera och stärka tarmfloran. Fermenterade livsmedel så som surkål är ett bra tillskott i kosten för att återföra goda bakterier. Livsmedel innehållande prebiotika fungerar som mat åt de goda bakterierna och är viktiga att få i sig regelbundet för att tarmfloran ska kunna hålla sig stark. Prebiotika hittar du bland annat i lök, vitlök, bananer med mera.

    Kostprotokoll vid autoimmun sjukdom

    Det finns olika kostprotokoll som kan vara lämpliga om du vill försöka äta dig frisk från autoimmuna sjukdomar. Jag nämnde några av de tidigare i denna artikel men listar de en gång till.

    De olika protokollen rekommenderar att olika livsmedel utesluts och har väldigt olika syn på fibrer och stärkelse. Viktigt att tänka på när du väljer ett specifikt protokoll att utgå ifrån är att du kan komma att behöva göra individuella anpassningar för dina behov. Även om vissa livsmedel är rekommenderade inom ett protokoll betyder det inte per automatik att det är rätt för dig.

    profile
    Johans kommentarer

    Där är två distinkta skillnader mellan GAPS och AIP. Jag har testat både GAPS och AIP och har kommit fram till att en blandning av de båda kostprotokollen fungerar bäst för mig.

    Den första skillnaden är att vissa potatisväxter och fermenterade mjölkprodukter är tillåtna enligt GAPS men bör uteslutas helt enligt AIP.

    Den andra skillnaden är synen på fibrer och stärkelse. Inom GAPS är endast grönsaker och frukter som innehåller en liten mängd stärkelse tillåtna för att förhindra tillväxt av patogena bakterier och parasiter. Inom AIP är dock synen helt tvärt om, där rekommenderas till viss del stärkelserika livsmedel som innehåller resistent stärkelse eftersom de kan hjälpa tillväxten av goda bakterier.

    Tolerans av stärkelse är individuellt, vissa personer klarar av olika typer av kolhydrater medan andra kan behöva äta en kost som är låg på FODMAPS (fermenterbara kolhydrater som tas upp dåligt i tunntarmen och som kan orsaka problem med IBS hos vissa personer).

    Lider du av bakterieöverväxt eller har problem med parasiter kan stärkelse bidra till ökade problem medan det fungerar bättre för andra. Här kan du läsa om ett icke vetenskapligt, men väldigt intressant, experiment kring stärkelse från Phoenix Helix

    Personligen fann jag att en AIP-anpassad GAPS-diet fungerade bäst för mina behov. Vad det betyder är att jag starkt begränsade mitt intag av stärkelse men samtidigt uteslöt alla de råvaror som bör undvikas enligt AIP. Detta fungerade väldigt bra för mig och jag fick snabba resultat. Sedan dess har jag kunnat återföra en del av de livsmedel som inte är en del av AIP så som nötter och ägg utan några negativa reaktioner. Dock är jag fortfarande känslig mot för mycket stärkelse och anpassar därför min kost därefter.

    Det autoimmuna protokollet (AIP)

    AIP kan vara en bra utgångspunkt om du precis börjar att experimentera med kosten för att minska effekten av en autoimmun sjukdom. Protokollet går ut på att undvika specifika livsmedel som antingen är kända för att vara vanliga allergener eller som har egenskaper som kan stimulera immunförsvaret eller öka risken för läckande tarm.

    Undvik

    *Potatis, Tomater, Aubergine, Chili, Cayennepeppar, Paprika, Tomatillo, Gojibär med mera, inkluderar även kryddor som innehåller potatisväxter.

    **Mjölkprodukter eller livsmedel som innehåller någon form av mjölkprodukt, snabbkaffe, havre, majs, hirs, ris och jäst

    Ät mer av

    • Organkött och inälvor, desto mer desto bättre
    • Fisk och skaldjur, desto mer desto bättre. Undvik odlad lax och fet fisk från östersjön.
    • Alla typer av grönsaker, sikta mot så stor variation som möjligt vad gäller sorter och färger.
    • Alger, undvik chlorella och spirulina.
    • Kött, ekologiskt och gräsbetat eller vilt. 
    • Fett, från ekologiskt och gräsbetade djur, fet fisk, oliv-, avokado- och kokosolja
    • Frukt, ej mer än 20 gram fruktos per dag.
    • Fermenterade livsmedel, surkål, kombucha, kokoskefir, vattenkefir, kokosyoghurt.
    • Glycinrika livsmedel, allt som innehåller bindväv, leder och skinn, organkött och benbuljong.

    Återintroduktion

    AIP är ett temporärt kostprotokoll. Målet är att på sikt kunna återinföra livsmedel som annars är uteslutna.

    Efter en tid med det autoimmuna protokollet påbörjas en fas av strikt återintroducering av tidigare uteslutna livsmedel. Under denna fas är det viktigt att endast införa ett uteslutet livsmedel åt gången och vara vaksam över eventuella symtom för att lättare se vilka livsmedel som tolereras väl och vilka som inte gör det.

    Det underlättar om du för en noga ifylld loggbok för att kartlägga eventuella symtom.

    Läkande mat: Ett 30 dagars antiinflammatoriskt kostprotokoll

    Är ett kostprogram som ger dig en kickstart in i det autoimmuna protokollet för att främja läkning och försöka dämpa effekterna av kronisk inflammation och autoimmuna sjukdomar.

    I Läkande mat har vi försiktigt kombinerat riktlinjer från både GAPS och AIP för att snabbt försöka lugna ett irriterat immunförsvar och sedan fokusera på återhämtning.

    Passar för dig som

    • Lider av en autoimmun sjukdom
    • Har problem med IBS
    • Problem med inflammatoriska åkommor
    • Vill prova att läka med en kost- och livsstilsförändring
    • Är beredd att lägga ner tid och energi för sin egen hälsa

    Det här är inget för dig som

    • Vill ha en Quick-Fix
    • Är fullt frisk utan några krämpor
    • Inte äter kött

    En kostomställning är alltid svår och utmanande. Med Läkande mat: Ett 30 dagars antiinflammatoriskt protokoll får du färdiga veckomenyer och inköpslistor så du slipper undra vad du ska äta och hur du ska tillaga det. Du får även tillgång till support från oss, både via en privat facebookgrupp och via mail. Via supporten kan vi hjälpa dig att vid behov individanpassa protokollet ytterligare.

    Utöver detta får du även tillgång till resurser som kan hjälpa dig att leva en hälsosam antiinflammatorisk livsstil. Det är inte bara kosten som är viktig för din återhämtning!

    Kostprogrammet Läkande mat fokuserar på näringsrik och antiinflammatorisk mat och är helt kompatibelt med AIP. Vanliga allergener, råvaror som har tendens att bidra till läckande tarm, inflammatoriska livsmedel och all typ av processad föda utesluts.

    Läs mer och anmäl dig genom att klicka på knappen nedan.


    PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook Instagram eller Twitter och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

    Denna artikel kan innehålla adlinks/affiliatelänkar.