Jodbrist? Därför du ska ta symtomen på allvar

Denna artikel kan innehålla annonslänkar/adlinks

Har du problem med trötthet, håravfall, svårt att minnas, pms-besvär, förstoppning, struma eller lider av viktökning? Då kan du lida av jodbrist.

Och du behöver inte gissa heller, scrolla längst ner i inlägget för hur du utför ett enkelt hemmatest med hjälp av kaliumjodidvätska!

jodbrist

Vad är jod och vad gör det i kroppen?

Jod är en viktig näringskälla och mineral som behövs för att kroppen ska fungera bra, och är viktig för sköldkörteln och hjärnan.  

Jod ansvarar även för produktionen av alla kroppens hormoner!

Den omvandlar aminosyran tyrosin till sköldkörtelhormonet tyroxin. Sköldkörtelhormonerna ökar cellulära reaktioner, syrekonsumtionen och kroppstemperaturen och påverkar bl.a. tillväxt, utveckling och proteinsyntes.

Har du jodbrist kan det alltså påverka sköldkörteln.

Jod hjälper kroppen att avgiftas från bl.a bly, kvicksilver och aluminium, vilka är giftiga metaller som vi inte ska ha i kroppen.

Jod är även bra för att stärka kroppens immunförsvar och kan användas för att bekämpa virus, bakterier och parasiter.

Hur får du i dig jod?

Eftersom kroppen inte kan tillgodogöra sig jod på egen hand om du har brist på jod är det viktigt att få i sig det via maten.

Jod finns bland annat i alger, skaldjur, mager fisk, ägg och mejerier.

Dock innehåller jorden inte längre lika mycket jod som förr och därför innehåller inte heller maten vi äter lika mycket jod längre.

Ämnen såsom flour, klor och brom konkurrerar med jod.

Då de flesta dricker flourerat vatten (kommunalt dricksvatten), använder flour i tandkräm och dylikt har kroppen svårt att ta upp det jod du faktiskt får i dig i maten.

Kroppen kan även ta upp jod genom huden.

Människor som bor nära havet eller har lätt att ta sig dit har en fördel, eftersom jod kan tas upp genom att bada i havsvatten eller att andas in havsluft.

Symtom på jodbrist

Nedan följer några av de symptom som kan tyda på att du har jodbrist:

  • Trötthet
  • Frusenhet och kalla händer och fötter
  • Nedstämdhet och depression
  • Minnesstörningar
  • Sköra naglar
  • Viktökning
  • PMS och problem med menstruationen
  • Förstoppning
  • Håravfall
  • Muskelsvaghet eller muskelkramper
  • Torr hud
  • Huvudvärk
  • Försämrad njurfunktion

Maten som är rik på jod

Enligt Livsmedelsverket finns det mest jod i följande livsmedel:

Mikrogram / 100 g Livsmedel
5 000,0 Joderat salt
700,0 Hummer rå
448,6 Kolja kokt
320,0 Kolja rå
300,0 Torsk odlad rå
270,9 Torsk filé kokt
250,9 Torsk stekt
180,0 Blåmusslor kokta m lag avrunna
180,0 Torsk rå
150,0 Mjölkpulver fett 1%
146,8 Fiskfärs kokt
146,6 Sill panerad stekt
146,0 Mesost fett ca 30% berik
140,0 Löjrom saltad
130,5 Ättikströmming
130,0 Sej rå
120,0 Äggula ekologisk
108,4 Makrill kokt
99,5 Makrill stekt

Observera att mängderna kan låta mycket, såsom jodberikat salt. Men det avser är angivet i mikrogram jod per 100 gram råvara.

Och hur ofta äter du 100 gram salt?

Satsa då hellre på några ägg per dag.

Jodberikat salt – är det verkligen bästa källan till jod?

Ett vanligt sätt att tillsätta jod i sin kost är genom jodberikat salt.

Detta rekommenderar däremot inte vi.

Raffinerat salt (alltså vanligt bordssalt) består nästan till 100% natriumklorid (NaCl).

Oraffinerat havssalt innehåller däremot endast ca 86% natriumklorid och resten är andra typer av grundämnen så som magnesium, kalcium, selenium och järn.

Läs gärna mer om vilket salt som är bäst här.

Vi rekommenderar istället att du äter mer mat innehållande jod eller tar ett tillskott av jod.

Vi rekommenderar detta jodtillskott

Vem riskerar jodbrist?

Jodöverskott likväl som brist kan leda till funktionsnedsättning och hämmad tillväxt bland foster och barn under deras första månader.

30 miljoner människor lider av jodbrist, eller ett överskott, vilket är relativt lätt att förebygga med rätt joddosering (se nedan).

Förutom gravida och ammande löper kvinnor sex gånger större risk än män att få jodbrist.

Andra som ligger i riskzonen är de som äter mycket färdigmat, har en obalanserad kosthållning och veganer då jod främst finns i animaliska produkter.

Jodbrist är en av de vanligaste orsakerna till hypotyreos sett till ett globalt perspektiv.

Hypotyreos kan även leda till ökad risk för missfall och påverka den neuropsykologiska utvecklingen hos barnet.

Brist på jod kan även påverka fostrets och barnets tillväxt och hjärnutveckling negativt.

Riskfaktorerna ökar även om du är rökare, har brist på selen, dricker vatten som innehåller flour eller klor.

Även intag av vissa goitrogener som hämmar sköldkörtelfunktionen, såsom rå blomkål, broccoli, grönkål, vitkål, brysselkål och soja, blir det är svårare för kroppen att tillvarata upptaget av jod.

Struma och kretinism (den funktionsnedsättning som kan uppstå hos foster och väldigt små barn av jodbrist – som dock inte finns i Sverige då gravida kvinnor oftast får i sig tillräckligt med jod) kan förebyggas genom att regelbundet äta salt med tillsatt jod, alger eller fisk.

Så hur mycket jod rekommenderas du att äta?

Enligt Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag (RDI) skiljer sig behovet åt beroende på kön och ålder:

Kön/Grupp/Ålder Rekommenderat dagligt intag
Spädbarn 6-11 månader 50 mikrogram
Barn 12-23 månader 70 mikrogram
Barn 2-5 år 90 mikrogram
Barn 6-9 år 120 mikrogram
Vuxna, tonåringar och barn över 10 år 150 mikrogram
Gravida 175 mikrogram
Ammande 200 mikrogram

Jod går även att använda förebyggande eller i behandlande form enligt nedan:

  • Förebyggande mot struma (100–300 µg)
  • Vid struma, sköldkörtelsjukdomar (5–50 mg)
  • Bröstknölar (10–50 mg)
  • Äggstocks- och underlivscystor (10–50 mg)
  • Vid radioaktiv olycka (100–300 mg)
  • Förebyggande av sköldkörtel- och hormonrelaterad cancer (10–30 mg)
  • Trötthet (5–15 mg)  
  • Emfysem, astma (10–30 mg)  
  • Infektioner (30–60 mg)

Kan man få i sig för mycket jod?

Ett för högt intag av jod kan påverka sköldkörtelns funktion och leda till rubbningar i sköldkörtelhormonbalansen. En övre gräns för säkert intag är 600 mikrogram jod per dag för vuxna.

Personer med hypertyreos rekommenderas inte ta tillskott av jod.

Så här gör du ett jodtest

Hur vet du då om du behöver tillskott av jod eller inte?

Om du känner igen dig i symtomen och vet med dig att du inte äter jodberikat salt, fisk, alger, ägg och annan mat rik på jod så är risken stor att du lider av brist.

Om du är osäker kan du alltid göra ett jodtest.

Jodbelastningstestet ska vara det mest pålitliga utvärderingstestet för jodstatus. Detta tas genom ett urinprov.

Men det finns också ett enklare hemmatest.

Jodmättnadstest på huden du kan göra hemma

Du stryker på en droppe kaliumjodidvätska, i storlek med en femkrona på huden, (gärna insidan av låret eller armen där huden är tunnare) för att se om färgen försvinner inom 12 timmar.

Om färgen försvinner så kan jodbrist misstänkas. Om fläcken fortfarande kan tydas efter 12 timmar har du inte brist på jod.

Detta ses dock inte som den mest tillförlitliga metod av alla, men kan kanske ge en fingervisning om du misstänker jodbrist.

Så vilket jodtillskott är bäst?

Jodtabletter görs vanligtvis av algen kelp. Tabletterna är relativt billiga och de vi rekommenderar är Healthwells kelptabletter.

En tablett innehåller 200 mikrogram jod vilket är snäppet högre en det rekommenderade dagliga intaget men samtidigt långt under den övre rekommenderade gränsen.

Du hittar kelptabletter här

Lugol’s Iodine (kaliumjodidvätska) som ovan använts till testet innehåller endast jod, kaliumjodid och destillerat vatten.

Doseringen anges till 1-3 droppar per dag men en portion avser 1 droppe. Då 1 droppe innehåller 2700 mikrogram kan vi inte rekommendera denna för dagligt bruk.

Relaterat innehåll

Lämna en kommentar

Kommentera

Anslut dig till vårt nyhetsbrev

Det är helt gratis, bara fyll i din epostadress och tryck skicka.