Anslut dig till vårt nyhetsbrev

Det är helt gratis, bara fyll i din epostadress och tryck skicka.


  • Vad är prebiotika?

    Många känner till ordet probiotika på grund av dess populära användning i reklam för bland annat yoghurt. Men det är inte lika många som känner till vad prebiotika är för något vilket är det som vi kommer gå igenom nedan.

    För dig som inte redan vet vad probiotika menas med ska jag förklara kort vad det är. Probiotika är levande bakterier som har ett positivt samspel med kroppen, det är alltså god bakterier som lever inom oss, främst i tunn- och tjocktarmen, och hjälper till med allt från matsmältning, vitaminproduktion till att stärka immunförsvaret.

    health-benefits-of-prebiotics

    Vad är prebiotika?

    Prebiotika är enkelt uttryckt delar av mat (fibrer) som det mänskliga matsmältningssystemet inte klarar av att bryta ner vilket istället stimulerar tillväxten av goda bakterier, probiotikan.

    De prebiotiska fibrerna tar sig igenom matsmältningssytemet hela vägen till tjocktarmen utan att ha blivit nedbrutet, men det gör ingenting för det är precis i tjocktarmen som prebiotikan blir till användning för bakterierna. Enkelt uttryckt är prebiotika den mat som får vår tarmflora att hålla sig vid god vigör vilket i sin tur bidrar till vårt eget välmående.

    Det finns olika typer av fibrer. De som varken det mänskliga matsmältningssystemet eller bakterier kan ta vara på, så kallade olösliga fibrer. Dessa fibrer fungerar istället som en sopkvast och hjälper till att hålla tarmen ren.

    De fibrer som fungerar som mat åt vår tarmflora är vattenlösliga kostfibrer så som inulin och ogliofruktos tillsammans med fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) och andra ogligosackarider. Resistent stärkelse är också en typ av fibrer som fungerar som föda åt de goda bakterierna.

    Var finns prebiotika?

    Prebiotika finns i en rad olika livsmedel så som frukt och grönsaker och du får säkert redan i dig en del utan att tänka på det. Du hittar prebiotika bland annat i:

    • Lök och vitlök men även i andra råvaror inom samma släkte.
    • Sparris
    • Bananer
    • Jordärtskocka
    • Senapskål, även känt som rocula.

    Generellt är där mer prebiotika i rå och omogen frukt och grönsaker än vad där är i tillagad och mogen. En grön banan innehåller till exempel mer prebiotika i form av vattenlösliga fibrer än en fullt mogen banan.

    Prebiotika är bra på det sättet att de hjälper till att hålla vår tarmflora vid god hälsa och att den kan växa sig stark. Det finns dock även en baksida till prebiotika som kan ge dig obehag.

    Baksidan hos prebiotika

    Som du har läst tidigare i den här artikeln använder de goda bakterierna prebiotikan som mat. Det finns dock ett potentiellt problem för personer som lider av bakterieöverväxt att symtomen blir ännu värre vid konsumtion av prebiotika.

    Vid bakterieöverväxt i tunntarmen, även känt som SIBO, kan intag av livsmedel innehållande vattenlösliga fibrer få en redan överväxt bakterieflora att växa ännu mer och på fel plats. Bakterier som egentligen ska finnas i tjocktarmen vandrar över i tunntarmen och ställer till med problem. Symtom på SIBO är väldigt lika de hos IBS det vill säga uppsvälld mage, förstoppning, diarré och gaser med mera.

    Även personer som lider av IBS och problem med FODMAPS kan uppleva att symtomen blir värre vid konsumtion av prebiotika. Om du känner att du har problem med något av ovanstående bör du vara försiktig med livsmedel innehållande prebiotika.

    Äter du probiotika i pillerform?

    Om du äter probiotika i pillerform bör du se efter så de även innehåller någon form av prebiotika för att stötta tillväxten av fler goda bakterier. Ett bra tillskott av probiotika, som även innehåller prebiotika i form av inulin, kan du hitta här.

    Avslutning

    Om du vet att du inte äter livsmedel innehållande prebiotika regelbundet kan det vara ett bra tillskott i din vardagliga kost som kan hjälpa till att hålla både dig och din tarmflora i form. Om du däremot vet att du får problem med diverse symtom när du äter till exempel lök, omogna bananer eller andra livsmedel innehållande lösliga fibrer kan det vara bra att undvika dessa.

    Om du inte vet om prebiotika är för dig eller inte och vill prova att öka på ditt intag  gör det då långsamt för att undvika obehag. Starta till exempel med en liten bit omogen banan och jobba dig uppåt. Det går även att äta kokt potatis som fått stå och bli kall för att få i dig resistent stärkelse som också fungerar som prebiotika.

    Om du har problem med IBS, SIBO eller FODMAPS och inte har testat att dra ner på mat innehållande prebiotika kan det vara någonting för dig att prova.


    PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook Instagram eller Twitter och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.



    Kostrelaterat

    Relaterat innehåll

    Lämna en kommentar

    Kommentera