Glutenkänslighet- är det bara påhitt?
Gluten har verkligen varit mycket på tapeten de senaste åren. Det har debatterats huruvida gluten kan vara ett problem även för personer som inte lider av celiaki, glutenintolerans.
Glutenkänslighet (Non-celiak gluten sensitivity) är en diagnos som inte ställs inom den traditionella sjukvården och personer som upplever sig lida av glutenkänslighet har hamnat i kläm.
Från både den traditionella sjukvården och media har glutenkänslighet kallats för ännu en ny “hälsotrend”. Finns glutenkänslighet på riktigt eller är det bara påhitt och ännu en trend?
Skillnad på Celiaki och glutenkänslighet
Celiaki och glutenkänslighet är två olika åkommor med ett antal stora skillnader. Celiaki är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar på specifika delar av glutenproteinet som finns i vete, råg och korn. Anledningen till varför havre inte är inkluderat är eftersom havre saknar den proteinfraktion som orsakar celiaki, a-gliadin. Observera dock att havre ofta processas i samma fabriker som övriga spannmål och därför lätt kontamineras.
Celiaki visar sig som skador på tarmvävnaden vilket inkluderar nedbrytning av tarmluddet, villi, som är ansvarigt för att ta upp näring i tunntarmen. När det kommer till blodprov för att diagnostisera celiaki så är det antikroppar mot Transglutaminas 2 (TG2) som är den känsligaste markören.
Glutenkänslighet karaktäriseras av uppkomsten av diverse symtom efter intag av gluten, dock utan de traditionella markörerna för celiaki. Symtom som uppstår vid glutenkänslighet kan variera från IBS-liknande symtom, trötthet till neurologiska problem. Dessa symtom tenderar att bli bättre vid en glutenfri livsstil [1].
Studie om glutenkänslighet
I en ny studie, utförd av forskare från Colombia University Medical Center, undersökte de om glutenkänslighet finns på riktigt. I studien deltog 80 personer med självdiagnostierad glutenkänslighet, 40 personer med celiaki och 40 personer som inte led av varken eller. För att säkerställa att ingen i den självdiagnostiserade gruppen led av celiaki fick de genomgå tester och blev bortplockade om testerna visade på någon av markörerna för celiaki.
Studien gick till så att alla deltagarna fick lämna blodprov och en tarmbiopsi genomfördes, det vill säga att forskarna tog en liten liten bit av deltagarnas slemhinna i tunntarm för analys av dess struktur. Blodprovet användes för att leta efter närvaron av specifika signalmolekyler och proteiner. Dessa prover togs under en tid då studiedeltagarna åt en kost innehållande spannmål så som vete, råg och korn.
Förutom att bara jämföra mellan de olika grupperna valde forskarna att ta en närmare titt på 20 individer av den glutenkänsliga gruppen och jämförde deras blod- och biopsiprover. Dessa 20 indivier valdes ut eftersom det fanns tillgängliga prover som tagits både före och efter att gluten uteslutits ur kosten under 6 månader.
Studiens resultat
Resultatet av studien visade på att personer i gruppen som rapporterat att de led av glutenkänslighet även led av läckande tarm, det vill säga att osmälta matpartiklar tar sig genom små hål i tarmslemhinnan. Utöver en läckande tarm hade deltagare i den glutenkänsliga gruppen även en systemisk aktivering av immunförsvaret och förhöjda värden av markörer som indikerar på att bakterier och mikrober läcker ut i blodomloppet. Detta sätter igång en kronisk inflammationsprocess eftersom immunförsvaret ständigt blir aktiverat för att ta hand om de främmande partiklarna i blodet.
Analys av tarmbiopsin från den glutenkänsliga gruppen visade på att gruppen led av skador på epitelcellerna liknande de skador som personer med celiaki har. I undergruppen bestående av 20 individer som undvikit gluten under en tid kunde forskarna se att inflammationen och skadorna på epitelcellerna förbättrats avsevärt efter 6 månader utan gluten.
Avslutning
Som du kunnat läsa ovan finns det ytterligare studier som styrker att glutenkänslighet finns på riktigt och är någonting som man bör ha i åtanke om det är så att man upplever problem med spannmål innehållande gluten trots att sjukvården inte kan konstatera närvaron av celiaki.
Så är glutenfritt bara en “hälsotrend”? I vissa avseenden måste jag svara ja på det, många hälsoprofiler och företag ser det som ett enkelt sätt att tjäna en hacka. Men att ersätta gluten med glutenfria ersättningsprodukter anser inte jag är rätt väg att gå.
Många glutenfria produkter består mest bara av en massa tillsatser och är ingenting jag någonsin kan rekommendera så ta för vana att alltid läsa innehållsförteckningen. Vill du prova att äta glutenfritt för att se om det hjälper med dina symtom så se till att ersätta brödet, pastan och så vidare med riktig mat, det vill säga råvaror och inga hel- eller halvfabrikat!
Mina studier av glutenproblemet har gett vid handen att livsmedelsindustrin använder en billig råvara i alldeles för hög och koncentrerad form. För att få fram en industrideg, tillsätter man extra gluten för att leva upp till goda bakegenskaper. Vi människor är inte förberedda för mängden gluten i födan, den används även som förtjockningsmedel, och halvsmälta gliadinrester hamnar i tjocktarmen. Där sker förruttningsprocesser med facit av toxinproduktion. Jag har även konstaterat att nysvenskar från främre orienten blir glutenkänsliga efter några år i Sverige. Detta torde bero på den svenska effektiviteten i ratrionella malningssystem. Fram för gamla vetesorter som inte tillåter samma typ av misshandel i malningsprocessen.